Att ha en tatuering kan öka risken för att få cancer i lymfkörtlarna – även om tatueringen är liten. Det visar en ny studie från Lunds universitet som finansierats av Forte. Studien, som är en av de första i sitt slag, har fått internationell uppmärksamhet.

Svenskarna är bland de mest tatuerade folken i världen. Men trots att nästan vart femte person i dag har en tatuering finns det nästan ingen tidigare forskning om cancerrisker kopplat till tatueringar.

Vi vet dock att tatueringsfärg ofta innehåller potentiellt skadliga kemikalier och att färgen kan förflyttas från huden till lymfkörtlarna. Patologer har vid obduktioner hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Men vad händer när färgen väl har hamnat i lymfkörteln? Vi ville lägga den sista pusselbiten och ta reda på hur det påverkar vår hälsa, berättar forskaren Christel Nielsen, docent i epidemiologi.

Förhöjd risk bland tatuerade

Christel Nielsen, docent i epidemiologi vid Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet

Hon har lett en stor epidemiologisk studie vid Lunds universitet som undersökt sambandet mellan tatueringar och lymfom, lymfkörtelcancer. Med hjälp av Socialstyrelsens cancerregister har forskarna kunnat identifiera personer som drabbats av lymfom och sedan matchat dessa med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder.

– Vi undersökte lymfom hos personer som var mellan 20 och 60 år när de fick sin diagnos. I den här åldersgruppen var det ganska precis 300 fall per år i Sverige.

Risken för att drabbas av lymfom visade sig vara 21 procent högre bland dem som var tatuerade än dem som inte var det. I resultatet har forskarna också vägt in andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder.

Storleken har ingen betydelse

–  Det som förvånade oss var att storleken på tatueringarna inte verkade påverka risken att drabbas av lymfom. Det ska dock tas med en nypa salt eftersom detta är den första studien på ämnet, men fyndet väcker nya intressanta forskningsfrågor om potentiella mekanismer.

Forskarna har även gjort parallella studier på två typer av hudcancer, malignt melanom och skivepitelcancer i huden. Man räknar med att kunna offentliggöra resultaten från dessa studier under hösten 2024. Dessutom har gruppen nyligen fått ny finansiering från Forte för att undersöka risken för andra immunologiska sjukdomar, exempelvis sköldkörtelsjukdom och ledgångsreumatism.

För den som har en tatuering, eller planerar att skaffa en, kan resultaten kanske väcka oro. Christel betonar dock att riskerna fortfarande är små.

–   Man ska komma ihåg att lymfom är en mycket ovanlig sjukdom. Våra resultat betyder alltså en riskökning på 21 procent i relation till en risk som från början är väldigt låg. Men för den enskilda individen är det bra att vara medveten om att tatueringar kan ha negativa hälsoeffekter, och att man ska vända sig till sin vårdcentral om man upplever besvär som man kopplar till en tatuering.

Mer forskning behövs

Huruvida de nya fynden kan komma att påverka riktlinjer och praxis kring tatueringar återstår att se.

– Det är för tidigt att komma med några rekommendationer efter en enda epidemiologisk studie. Nu behöver vi se om våra resultat står sig även i andra studier. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta att tatuera oss, och det är upp till samhället att se till att det kan göras på ett så säkert sätt som möjligt, avslutar Christel.